ARK bildades i maj 2006 ur "Arbetsgruppen för studier och dokumentation av krigets miljöeffekter" som då hade fungerat som en löst sammansatt planeringsgrupp för två konferenser om DU, en i april 2004 och en i november 2005. Även om föreningen ska agera mot all radioaktiv krigföring har vi av naturliga skäl fokuserat på den radioaktiva krigföringen med DU-vapen eftersom den pågår just nu, i Irak och i Afghanistan. Mörkläggningen av fakta kring DU, den möjliga eller sannolika exporten från Sverige av sådan ammunition, att svenska soldater utsatts för DU på Balkan samt den planerade uranbrytningen i Sverige är sådant som vi vill dokumentera och informera om.
Redan beteckningen "depleted uranium" dvs. "utarmat uran" är felaktig och är ämnad att ge ett intryck av ofarlighet. Vi använder termen "rest-uran" i stället men behåller förkortningen DU för enkelhetens skull.
Vi som bildat ARK är freds- och antikärnvapenaktivister från olika organisationer och föreningar sedan 60- och 70-talet:
Ordföranden Anita Lilburn, pensionerad lärare, är också ordförande i SISK som sedan länge arbetar med att söka skapa opinion mot användandet av DU-vapen och mot den nuvarande amerikanska ockupationen och som även hjälpt till att uprätta ett barnbibliotek i Bagdad
Elise Rappe, biblioteksassistent, som är sekreterare i ARK är också sekreterare för SISK.
Sköld-Peter Matthis, ögonläkare, var med att starta Vietnamrörelsen och leder nu bl.a. Nätverket mot krig.
Gabor Tiroler, folkhälsovetare och lärare i rehabilitering, är en av grundarna av SSAMK, Sjuksköterskor, sjukgymnaster och analytiker mot kärnvapen. Han arbetade med handikappfrågor för WHO, Genève och tog upp DU-frågan med ansvariga där. Hans misstankar ökade, när chefen för avdelningen för strålning och miljömedicin från att ivrigt bett om stöd för undersökningar avfärdade varje fråga om DU som helt onödig, eftersom DU var totalt ofarligt.
Gordana Crnogorevitj, sjuksköterska med inriktning på omgivningshygien, från f.d. Jugoslavien med egen erfarenhet av exposition för DU, arbetar bl.a. med Uppsala Social Forum och Kvinnor för fred.
Monica Dahlby, pensionerad vårdare inom omsorgsverksamheten, aktiv i miljörörelsen och Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen sedan 70-talet.
I konferensen 2005 -där oberoende forskare och läkare från USA, Storbritannien, Kanada, Irak, Vietnam och Sverige deltog- presenterades rön om DU:s förödande effekter på hälsan och miljön. Vidare diskuterades paralleller mellan Agent Orange och rest-uran t.ex. det sätt som massmedia behandlade saken: förnekande, fördröjande och förvanskande. Man kom fram till beteckningen "active denial" att förklara tystanden. Det framlades också en rad vittnesmål och dokument om skador på miljö och människor. Mötena ägde rum på Karolinska institutet, Riksdagshuset, ABF Stockholm och Rådhussalen Uppsala. Omkring tvåhundra tidningar, tidskrifter, TV och Radio kontaktades med pressmeddelanden, inbjudningar, personliga brev och direkta telefonsamtal, en hel rad av dem var från början intresserade och lovade även att komma och rapportera, men många fick förhinder i sista stund och många presenterade uppenbarligen falska ursäkter för att slippa vara med. Intressant var reaktionen från Socialdemokratiska kvinnoförbundet. Flamman, TV4, Proletären och Miljömagasinet hade ändå artiklar, medan t.ex. Aktuellt plockade bort ett redan förberett inslag. Seminariet på Karolinska institutet blev inte annonserat och ej heller rapporterat på det sätt som andra program brukar behandlas där, trots deltagande av flera internationella experter på mycket hög nivå och institutets egen professor i strålningsmedicin som värd. Miljöpartiet och Vänsterpartiet gav stöd och ledande medlemmar från de partierna deltog i delar av konferensen.
I konferensen 2006 analyserades såväl hälsorisker som folkrättsliga aspekter på rest-uran. De mötena ägde rum i Riksdagshuset och Örebro universitet. Denna gång presenterade ytterligare fakta om spridning av radioaktivitet från slagfälten och speciellt diskuterades Sveriges roll i desinformationen, i de militära insatserna och som vapentillverkare. Seminariet på Örebro universitet skulle från början vara en stor tillställning men medarrangören där ändrade undan för undan såväl form som innehåll, och på samma sätt som på Karolinska praktiskt taget försvann evenemanget trots framträdandet av brittiska underhusets expert tillika medlem i Royal Society. Nerikes Allehanda och lokalradion hade inslag och artiklar förekom i även denna gång i Flamman och Miljömagasinet. Däremot försvann ett utlovat och förberett programinslag i radions Gomorron världen.
Två andra tillställningar förtjänar nämnas som ett slags inledning och ett komplement, nämligen det internationella mötet om Agent Orange 2003 och konferensen om Irakkriget 2005. Det sistnämnda var också ett element i den krigstribunal som hölls i Istanbul, och vid alla dessa belystes även frågan om rest-uran.
Under ARKs första år har vi presenterat en utställning och delat ut informationsbroschyrer på demonstrationer och seminarier, talat på Hiroshima-dagen i Uppsala och Stockholm 2006 och hållit föredrag med bilder på ett tvådagarsseminarium i Uppsala 2007. Vi har också haft kontakt med riksdagsledamöter från försvarsutskottet samt Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Ett nytt seminarium om rest-uran planeras för 2007.